osäkerheten del2.

idag är det en sån dag då jag är så jävla ful och fet. det är även en sån dag som jag vill ta av mig kläderna, ta kort för att påminna mig själv att jag är fan snygg.

som i grekland, jag kände mig ful och jag var förbannad så jag bad andrea ta kort på mig när jag var i princip naken. 

detta blev resultatet: 

osäkerheten -

sen jag kom hem från grekland så har jag blivit mer osäker på om jag duger som jag är, osäker på om jag behövs eller att mitt bruna hår passar mig.

ibland så undrar jag om jag måste träna mer för att bli mer smalare, mer fit eller om jag ska ha mer klyfta och ha ett helt annan hårfärg. 

ibland så undrar jag om jag ska byta ut min personlighet och bli någon annan för 

att det finns delar hos mig ingen gillar.

jag verkligen ogillar den här känslan på att jag inte duger tillräckligt för att jag inte är tillräckligt snygg. jag har aldrig varit den människan och jag börjar få panik.

hjälp mig.

du sköts i bitar

i mitten av allt kaos står du handfallen, ensam och naken. ditt hjärta slår alldeles för fort, du känner sorgen som klöser sig fram genom lungorna, upp mot din hals.

jag greppar tag om din hals, trycker ner sorgen du känner. luften börjar gå ur dig men jag menar bara väl.

jag ser min egen panik i din själ men jag släpper inte taget. jag står där med händerna runt din hals och ser hur livet försvinner från dig men jag menar bara väl.

jag är döden.