det här är inte mitt hem.

det är exakt så det känns just nu. mitt hem är inte här längre, jag har redan dragit, jag är inte kvar. 

jag vantrivs så oerhört mycket i lägenheten som jag en gång kallade för hem.

allt som är kvar är det som tillhörde oss, det som var vi, det som är ditt är kvar och jag vill inte ha det kvar. jag vill inte

ha nånting med det att göra.

och jag tynar bort, jag kan inte äta, kan inte sova, jag vill verkligen inte vara kvar här där jag är.